Nisse Peters - den steppande systembolagsexpediten

På Systembolaget på Götgatan i Göteborg arbetade en kille som både kunde sjunga, steppa och berätta roliga historier. Han hette Nils Peterson. När han inte stod och sålde våtvaror på bolaget sågs han ofta på de västsvenska revyscenerna, då under namnet Nisse Peters. 

Denna urgöteborgare från Masthugget blev revybiten redan som barn när han fick följa med föräldrarna till Lorensbergs Cirkus och se Karl Gerhard. Men det allra roligaste var när han fick gå på Hagateatern och se Sten-Åke Cederhök. Inte anade han då att han långt senare skulle bli en av Cederhöks scenkamrater. 

En annan idol var Fred Astaire. Nisse såg hans filmer 20 gånger för att lära sig dans- och steppstegen. Sedan övade han de nya stegen varje morgon i en bordtennishall på Sahlgrenska sjukhuset, där hans pappa arbetade. 

Betty Hutton var en artist som gjorde stort intryck på den unge Nisse. Han gick ombord på fartyget Gripsholm och diskade sig över Atlanten för att få se Betty Huttons show på Broadway. Han fick till och med hennes autograf. 

Nisse Peters (1932-99)

Han inledde sin scenkarriär i tonåren med att sjunga på fester, senare blev det revy på Burgården med likasinnade ungdomar. 1957 gjorde han sin första sejour på Liseberg i "Veckans revy" hos dåvarande revydirektören Nisse Jonsson. 1962 var han engagerad hos Knäppupp i Göteborg och 1963 var han tillbaka på "Veckans revy" som nu övertagits av Sten-Åke Cederhök. Samarbetet med Sten-Åke varade i närmare 25 år. Utöver sommarrevyerna på Liseberg så gjorde dom succé i TV med "Jubel i busken" och "Låt hjärtat va me". 

Under 1950-talet ägnade han sig också åt att skriva schlagerlåtar. Han skrev så pennan glödde men lyckades bara få igenom en, "Låt oss vara tillsammans", som Nora Brockstedt sjöng in på grammofonskiva.

Att bli artist på heltid var inget som lockade Nisse, nöjesbranschen är vansklig, han föredrog att behålla sitt civila arbete. Men visst kunde det vara snärjigt ibland, som den vintern då han och Sten-Åke gästspelade på Kronprinsen i Malmö. Han steg upp klockan sju på morgonen, var på systemet klockan nio och jobbade till arton. Utanför väntade en bil, direkt färd till Malmö på vinterhala vägar. Framme 22:15, uppträdande 22:30-23:30. Hemma i Göteborg klockan tre på natten. Uppstigning klockan sju nästa morgon igen... 

Nisse Peters fortsatte sitt dubbelarbete, han medverkade i både Mölndals- och Uddevallarevyn. Han spelade en av poliserna i Hagge Geigerts uppsättning av kriminalfarsen "Arsenik och gamla spetsar" på Lisebergsteatern 1987. De kommande säsongerna fanns han kvar i Hagges kulisser som inhoppare ifall någon skådespelare skulle bli sjuk. 

När Nisse Peters tillfrågades om det bästa han gjort blev svaret: "En gång föll jag i baletten, för en tjej. Hon hette Ulla-Berit. Jag gifte mig med henne. Det är ett av mina bästa nummer."

Se även:

"Jubel i busken" och "Låt hjärtat va me"

"Arsenik och gamla spetsar", Lisebergsteatern 1987