"Nu blommar det i Trädgårdsgränd", Senior-Teatern 1985
Barnteater har ju länge varit en väletablerad genre, men begreppet pensionärsteater är kanske inte lika välbekant. Deckarförfattaren Olov Svedelid slog ett slag för den äldre publiken på Reginateatern i Stockholm 1985 då han skrev och producerade folklustspelet "Nu blommar det i Trädgårdsgränd" med den nybildade Senior-Teatern.
Senior-Teatern riktade sig enbart till pensionärspubliken. Man gav föreställningar klockan 13 på dagen, ett bra alternativ för dem som ogillade att vara ute sent om kvällen.
"Nu blommar det i Trädgårdsgränd" hade folklustspelets alla viktiga ingredienser. Det är 1940-tal. En gård med två familjer i varsin stuga, där den ena familjen anser sig vara lite finare än den andra. Den unga dottern i ena familjen förälskar sig i grannpojken vilket föräldrarna anser som olämpligt.
Söderkåksidyllen i Trädgårdsgränd störs av maktfullkomliga myndigheter som tänker riva stugorna och bygga kontor åt kommunaltjänstemännen. Hotet gör att de båda familjerna jämkas samman för att rädda sina hem.
Ensemblen bestod av några riktiga tungviktare inom den "lätta underhållningen". Här fanns Annalisa Ericson som den högfärdsgalna Bettan, gift med rörmokaren Ville (Tor Isedal). John Harryson som byggjobbaren Abbe och så Sickan Carlsson som hans godmodiga hustru Märta.
En kvinnlig kommunalstreber (Fillie Lyckow) och en hal bankdirektör (Sven Holmberg) försöker utnyttja den godtrogne uppfinnaren Hjalle (Gus Dahlström).
Jeanette Holmgren och Patrik Ersgård gestaltade pjäsens unga par.
"Mycket i föreställningen förnöjer i John Harrysons lugna regi. För skratten står Gus Dahlströms Uppfinnarjocke", menade Bengt Jahnsson i Dagens Nyheter.
Björn Linnel i Expressen: "Ohejdat spelar ensemblen, med komedirävar som Annalisa Ericson, Sickan Carlsson, John Harryson, Tor Isedal och Gus Dahlström, på publikens lättrörda minnessträngar."
Frank Bergå i Aftonbladet: "För den tyngsta rollen (och tillika regin) står John Harryson. Med sina röda hängslen och sin putande mage utvecklar han samma myndiga pondus som Gunnar Sträng i en budgetdebatt."
"Det är som helhet en bra ensemble och John Harryson som också är regissören håller samman det hela. Svårt att säga vad det beror på att det trots allt blir mer tittskåpsteater än det borde bli. Det där med att gå ut över rampen var nog friluftsteaterns speciella lilla hemlighet det", konstaterade Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet.
Vid premiären i mitten av januari fick publiken en extra dos av svunna tiders friluftsteatrar. Värmesystemet på Reginateatern strejkade och det var lika svalt i salongen som en augustikväll i Tantolunden eller Vita Bergen.
Se även:
.jpg)
Kommentarer
Skicka en kommentar