Egon Larsson - en verklig showman!
Dansaren och skådespelaren Egon Larsson var bara 12 år när han stod på Oscarsteaterns scen för första gången. Den gången spelade han en tomtenisse. Senare i livet fick han smeknamnet "Mr Oscars" med anledning av sina många framgångar på den scenen.
Han föddes på Söder i Stockholm 1914. Som 15-åring blev han helt betagen av dans efter att ha sett en film med Fred Astaire. Han påbörjade sina dansstudier 1929 och kom till Operabalettens skola året därpå. 1933 började han i kören på Oscarsteatern. Sedan följde engagemang vid Stora Teatern i Göteborg och Hippodromteatern i Malmö innan han återvände till Stockholm.
Egon Larsson (1914-89)
Under 1940-talet var Egon Larsson engagerad i många revyer på Södran där han och Åke Söderblom blev ett populärt komikerpar. Åke döpte sin kollega till "Egondomliga Larsson". De båda jobbade även ihop i flera långfilmer bl.a. "Flottans kavaljerer", "Boman får snurren" och "Flottans glada gossar".
Men allra bäst trivdes Egon när han fick spela operett. På Oscars gjorde han succé som flaggkorpralen Sam i "Blåjackor" 1951. Sedan följde framgångar som "Vita Hästen", "Lilla Helgonet", "No, No Nanette", "Madame Pompadour" och "Can-Can". Han var även engagerad vid stadsteatrarna i Uppsala, Malmö och Helsingborg.
Med åren kom han att övergå mer och mer till att regissera och göra koreografi. Han jobbade med storheter som bl.a. Povel Ramel, Karl Gerhard, Nils Poppe, Carl-Gustaf Lindstedt, Lill-Babs och Jan Malmsjö. Han delade också med sig av sitt kunnande till unga och oprövade teatertalanger då han hjälpte flera amatörsällskap med regi.
Egon Larsson var en verklig showman som kunde det mesta om underhållning. När den politiska teatern fick sitt fäste på 1970-talet konstaterade han torrt: "Det är för lite stepp i den!"
Se även:
Egon Larsson höll Poppeklass, såg honom i flera uppsättningar på Malmö Stadsteater.
SvaraRaderaI Min syster och jag spelade han fyra olika roller bl. a en kvinnlig kund i skobutiken.
Hans kalsongfabrikör Blomkvist i Vita Hästen rev ned rungande skrattsalvor.
Vi hade tur här nere att han blev Skåning på äldre dagar, det hade både Stadsteatern och Fredriksdal nytta av.
Ja, han höll verkligen mästarklass. Även Nöjesteatern i Helsingborg, senare Malmö, hade ju stor glädje av Egon Larssons kunskaper.
Radera