"Tarfuffe", Dramaten 1991
Molières "Tartuffe" är en av världsdramatikens mest spelade komedier. Tartuffe är en slipad hycklare och bedragare som lurar den troskyldige familjefadern Orgon. Han blir helt förblindad av den moral och kristlighet som Tartuffe predikar och vägrar att inse att Taruffe försöker förföra hans hustru och lura av honom allt han äger. Den klipska kammarjungfrun Dorine griper in för att öppna Orgons ögon och avslöja bedragaren.
Molières drift med det religiösa hyckleriet uppskattades inte av katolska kyrkan och efter uruppförandet i Frankrike 1664 blev pjäsen förbjuden att spela. Tre gånger tvingades Molière skriva om sin pjäs innan censuren upphävdes.
I Dramatens uppsättning 1991 gestaltades storskojaren Tartuffe av Jarl Kulle. Ingvar Kjelson spelade den godtrogne Orgon, Gunnel Lindblom hans hustru, Mona Malm gjorde pigan Dorine. Lars Amble svarade för regin. Trots dessa stora namn i rollistan var kritiken ganska negativ:
"I Dramatens Tartuffe är det inte det religiösa hyckleriet som fyller en med beklämning, utan det konstnärliga. Här är det själva föreställningen som blivit tartuffierad: pretentiös, självgod och fullkomligt ihålig. Lars Ambles privatteaterregi passar illa till Molières 1600-talspjäs", ansåg Ingegärd Waaranperä i DN.
Lars Ring i SvD: "Lars Amble väljer kostymöverdåd, vers - mer eller mindre grötig - och representation. Jarl Kulle spelar exempelvis publikgunstlingen Jarl Kulle, nödtorftigt förklädd till Tartuffe. Ingvar Kjellson spelar en vänligt förvirrad Ingvar Kjellson. Amble fyller på med slapstick dem emellan, som naturligtvis roar för stunden. Visst har publiken roligt understundom - men någon tydlig vilja innehåller uppsättningen knappast."
"Är det vår tids förtjänster som blir till nackdel när man skall spela Molières Tartuffe? Inte kan man förstå hur någon skulle vilja bränna Molière på bål efter Dramatens uppsättning. Det hettar inte ens till. Men roligt blir det, och en uppvisning i njutbar skådespelarkonst" skrev Ulf Sörenson i Göteborgs-Posten.
Se även:
.jpg)
Frugan och jag skulle se Margareta Krook och Max von Sydow i ”Och ge oss skuggorna” av Norén, inställt så det blev just denna ”Tartuffe” istället
SvaraRaderaVa roligt att du har sett den uppsättningen.
Radera