Inlägg

"Hem till byn" - en svensk klassiker!

Bild
Just nu sänder SVT den fina dramaserien "Hem till byn" i repris på eftermiddagarna. Det är en verklig klassiker som man mer än gärna återser.  "Hem till byn" är berättelsen om en samling människor i en liten mellansvensk avfolkningsbygd - storbonden, småbrukaren, bensinmacksägaren, byskolläraren, bygdeoriginalet och alla de andra "vanliga" människorna.  Serien skrevs av Bengt Bratt som själv växte upp i ett litet jordbrukssamhälle i Värmland. "Hem till byn" hade premiär 1971 och var då tänkt som en debattserie om landsbygdens avfolkning. Staten hade bestämt att jordbruket skulle rationaliseras och alla småbruk slås ihop till stora, lönsamma enheter. Det innebar att småbönderna skulle överlämna marken till den granne som lantbruksnämnden ansåg vara värd att satsa på, ta emot avgångsvederlag och flytta till närmaste stad eller tätort för omskolning.  Världens äldsta TV-serie har den kallats. Under en tidsrymd av 35 år gjordes 52 avsnitt förde

Succé för "Tomas revy" 1990-92

Bild
Idag är det 30 år sedan Tomas von Brömssen hade premiär på sin enmansföreställning "Tomas revy" på Lisebergsteatern i Göteborg. Efter 15 år tillsammans med sin läromästare och revypappa Sten-Åke Cederhök skulle Tomas för första gången stå på egna ben. Han fick god uppbackning av regissören Bo Hermansson, kapellmästaren Sven-Eric Dahlberg och scenografen Ingemar Wiberg. På scenen hade Tomas sällskap av de tre dansflickorna Claudia Cremer, Lotta Garthon och Maria Mebius-Schröder.  Föreställningen startade med en skildring av Tomas uppväxt på Räntmästargatan 14 i arbetarstadsdelen Lunden i Göteborg och slutade med en finstämd hyllning till Sten-Åke Cederhök som avlidit bara några månader före premiären. Däremellan spelade Tomas von Brömssen upp hela sitt register; som rysktalande clown, som klarinettist, som liten kutryggig cittraspelande gumma, som tonårstjej, som orolig förälder med barnvakt hemma...  Många snabba klädbyten blev det. När den pratsjuke kyparen Yngve Gylling

Agneta Prytz - med talang för komedi

Bild
Agneta Prytz (1916-2008) hörde till de mest uppburna aktriserna under 1940- och 50-talen. Idag tillhör hon de där sorgligt bortglömda som det talas om alltför sällan. Alla ni som sett kultfilmen "Repmånad" känner igen henne, hon spelar mamman till Åbergs rollfigur Helge.  Diplomatdottern Prytz - fallen efter Björn Prytz vår Londonambassadör under krigsåren - gick en ovanlig för att inte säga exklusiv väg till teaterscenen. I slutet av 1930-talet började hon med att studera dans för den store Kurt Joos i ett gammalt engelskt slott i Londons utkanter. Birgit Cullberg var en av hennes danskamrater. Vid krigsutbrottet for de båda damerna hem och fick engagemang hos Karl Gerhard. Redan då hade en komisk talang börjat spira hos Agneta Prytz och efter några säsonger som dansös for hon till hemstaden Göteborg för att vara rolig som sin egen revydirektör på Folkteatern.  Nu hände det sig så att teatern brann ner just före premiären och ensemblen fick hyra in sig på Stenhammarsalen

Ardenstam - en stenkul gubbe!

Bild
Det är många skådespelare som gärna talar om att dom började i branschen redan som julängel i lekskolan. Med Sten Ardenstam var det tvärtom. Han var 31 år när han påbörjade sin teaterkarriär. Då hade han varit handelsresande i glödlampor i tolv år. Senare blev han bilförsäljare, sålde engelska Hillman. Fördelen med hans säljarbakgrund var att han kom i kontakt med "vanligt folk". Han lärde sig vad Svenssons tyckte var kul.  Teaterdebuten skedde i musikalen "Saken är Oscar" på Oscars 1953. Framfusiga herrar blev hans speciella rollgebit, han hade mött många sådana och studerat attityderna och gesterna.  Att spela berusad var en annan gren där Ardenstam var oslagbar. I filmen "I död mans spår" spelade Sten Ardenstam en kille som inte kunde se en flaska utan att tömma den. Vid en tagning blev fotografen så full i skratt när han såg Stens apkonster i sökaren att han tappade greppet om kameran. Med tårarna rinnande ur ögonen sjönk han dubbelvikt ner i gräset.

"West Side Story", Chinateatern 1989

Bild
Det var en ung och mycket begåvad ensemble som stormade in på Chinateaterns scen när Leonard Bernsteins musikal "West Side Story" hade premiär i februari 1989. Teaterdirektören Hasse Wallman hade storsatsat. Massor av dansare, stor orkester och en häftig dekor stor som ett trevåningshus.  "West Side Story" handlar om ungdomar i New York som konfronteras med rasmotsättningar och våld. Några dör på vägen mot finalen. Här finns musikaliska toppnummer som "Tonight", "Maria" och "I like to be in America".  Uppsättningen på China blev en gigantisk succé med närmare 400 föreställningar och en publiksiffra på cirka 340 000. Recensenterna var i stort sett eniga om att det här var en riktigt bra föreställning. Huvudrollerna som Maria och Tony spelades av Maria Rydberg och Joakim Jennefors. Sharon Dyall fick något av ett genombrott i rollen som Anita. Vidare medverkade bland andra Petra Nielsen, Myrra Malmberg, Lars Bethke, Elisabeth Edgren och

"Svea Hund på Göta Lejon" 1976

Bild
"Det fina med en Hasse och Tage-revy är att man hela tiden befinner sig i angenämt sällskap. Alla är fenomenalt begåvade, alla behärskar sitt jobb till fulländning - ett kriterium på det är att ett eller möjligen ett annat tunt litet nummer som råkat slinka med i det lysande spektaklet, ändå uppfattas som väsentligt" , skrev Allan Fagerström efter att ha bevittnat den försenade premiären av AB Svenska Ords revy "Svea Hund" på Göta Lejon.  Det var katastrofläge när en av föreställningens tyngsta affischnamn, Lena Nyman, insjuknade i stämbandsinflammation någon vecka innan premiären. Tiotusentals biljetter var redan sålda i förköp. Lena Dahlman hoppade in med kort varsel och räddade produktionen första spelveckan. Hasse och Tage bad tidningarna vänta med sina recensioner tills Lena Nyman var tillbaka, fram till dess betraktades föreställningarna som genrep och biljetterna såldes till reducerat pris.  "Svea Hund" på Göta Lejon innehöll många pärlor so

Helena Brodin - en av TV-teaterns flitigaste aktriser!

Bild
Under många år, långt in på 1980-talet, var det vanligt med TV-teater i Sverige. Det var påkostade produktioner, omsorgsfullt gjorda direkt för televisionen. TV-teatern spelade upp klassiker av t. ex. Strindberg, Brecht och Shakespeare rakt in i vardagsrummen. I rollistan fanns många gånger Helena Brodin.  Hon gjorde sin TV-debut redan 1960, just nykläckt från Dramatens elevskola, i "Ett leende triumftåg" av Olle Hedberg. Hon kastades huvudstupa in i TV-teatern och gjorde elva roller på ett enda  år. Hon uppmärksammades på allvar av tittarna och inte minst av recensenterna 1963, då Bengt Lagerkvist gjorde en version av Carl-Jonas Love Almqvists novell "Det går an" från 1839. Helena Brodin Många minns henne som den kloka och godmodiga Signe Svensson i Sven Delblancs "Hedebyborna" 1978-82.  Där var hon gift med den opålitlige slarvern Svensson (Anders Nyström). Brodin och Nyström spelade äkta makar i ytterligare en populär TV-serie, den mer lättsam