"Pappa Marojes pengar", Göteborgs stadsteater 1960


"Det finns knappast någon ung skådespelare här i landet som har större ormtjusartalang än Ernst-Hugo Järegård. Med stryktäck elegans kan han slå sig ner på sufflörluckan och betrakta publiken med ett roat leende utan att säga ett enda ord. Vad ska han med repliker till? Han kan domptera publiken ändå!"
Orden är hämtade ur Urban Stenströms recension i Svenska Dagbladet gällande "Pappa Marojes pengar" som hade premiär på Göteborgs stadsteater 1960.
Denna jugoslaviska 1500-talskomedi handlar om en köpmansson från Dubrovnik som åker till Rom för att sätta sprätt på pappans femtusen dukater. Där hittar han en älskarinna som sluter honom till sin fylliga barm, förskönar sig med dyrbara smycken - på hans bekostnad förstås - och låter sitt bankkonto växa.
Då kommer pappa Maroje själv för att rädda om inte sin son så åtminstone sina pengar. Tursamt nog träffar han på tjänaren Pomet som kvickt fattar situationen och ser möjligheter att utnyttja den för sin egen herres räkning, en tossig tysk adelsman som är alldeles vild av trängtan till den sköna. 
Med slug beräkning trasslar Pomet ömsom till och reder ömsom ut de inblandades förbindelser.


Ernst-Hugo Järegård fick mycket beröm för rollen som den listige tjänaren Pomet. Pappa Maroje gestaltades av Tore Lindwall. Lennart Lundh gjorde hans rucklande avkomma. Vidare medverkade bl.a. Lena Brogren, Thommy Berggren, Margita Ahlin och Ingvar Hirdwall.
"Bäst på scen är inte oväntat Ernst-Hugo Järegård, som gör någonting ganska perfekt av den talträngde resonören, fixaren och övermänniskan Pomet, en nietzschean i trikåer. Som pjäsen är skriven är det denna Pomet som håller i trådarna och förvandlar resten av församlingen till marionetter och dumskallar. Och som Järegård sköter rollen kan det fastslås att ritningarna håller", skrev Jurgen Schildt i Aftonbladet.
Ingemar Svensson i Arbetartidningen: "Komedin Pappa Marojes pengar blev ingen besvikelse. Den bärs fram av en frodig lekfullhet och mustig humor som man förstår kunde roa borgerligheten i det medeltida Dalmatien likaväl som nutidens publik."

Se även:

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ulf Elfving och bapelsinen

"Sound of Music", Folkan 1982-83

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp