Gunnar Björnstrand - Bergmans favoritaktör!
Gunnar Björnstrand (1909-86) hette egentligen Johansson från början. När han gav sig in i teateryrket tog han Björnstrand som artistnamn, vilket kostade honom 40 kronor i registreringsavgift.
Pappan Oscar Johansson, som var en framstående aktör vid Kungliga Dramatiska Teatern, avrådde sin son från att bli skådespelare. Han tyckte att det räckte med en konstnär i familjen.
Gossen blev istället bagarlärling, kontorist vid SJ, försäljare av dammsugare och mycket annat innan han trotsade faderns förbud och bestämde sig för att bli skådespelare.
Efter gratislektioner hos Julia Håkansson kom han in på Dramatens elevskola i storartat sällskap med bland andra Ingrid Bergman, Signe Hasso, Irma Christensson och så en viss Lillie Lundahl.
Teatereleverna började sina lektioner klockan åtta på morgnarna. När skolan var slut för dagen väntade oftast statistuppgifter i någon av föreställningarna som gavs på Dramaten. En kväll var föreställningen inställd. Lillie sa till Gunnar: "Vi blir lediga! Ska vi gifta oss eller ska vi gå på bio?"
Det blev giftermål och sedan följde ett långt och lyckligt äktenskap. Inte ens Ingmar Bergman kunde ändra på den saken trots att han försökte uppmuntra sin favoritaktör att gifta om sig. "Det piggar opp!" sa Bergman som själv ofta hade prövat metoden.
Gunnar och Lillie upplevde några svåra och mycket fattiga år i slutet av 1930-talet när de arbetade vid Vasa Teater i Finland. Så småningom återvände dom till Sverige och Gunnar fick engagemang hos Per-Axel Branner vid Nya Teatern i Stockholm.
Filmdebuten klarade han av redan 1931 och sedan blev det mest biroller. Men åren efter andra världskriget började de större filmrollerna komma. Oftast placerades Gunnar i komiska uppgifter matchande Marguerite Viby, Sickan Carlsson och Nils Poppe.
Men det var genom sitt samarbete med Ingmar Bergman som Gunnar Björnstrand nådde sin stora berömmelse, både nationellt och internationellt.
"Gycklarnas afton", "En lektion i kärlek", "Det sjunde inseglet" och "Sommarnattens leende" är bara några i raden av de många Bergmanfilmer som Björnstrand medverkade i. Han hade ett ovanligt brett register och kunde med lätthet växla mellan tragedi och komedi.
Vid sidan av sitt filmarbete spelade han också mycket teater. Det blev flera komediroller på Vasan, Intiman och Maxim. Han turnerade med Riksteatern, gästspelade på Folkan i Göteborg och stadsteatrarna i Malmö och Uppsala.
Hans sista år kantades av mycket sjukdomar och han tvingades lämna rampljuset i förtid. Han avskydde ensamheten och saknade med viss bitterhet teater och film, vänner och publik.
Se även:
.jpg)
De artister du radar upp här är ju hela ens barndom. Kul med fakta.
SvaraRaderaMånga av de artister jag försöker porträttera är ju näst intill bortglömda idag. Det är roligt att påminna om dem.
Radera