"Animalen", Stora Teatern 1979-80
.jpg)
Tage Danielssons och Lars-Johan Werles musikaliska fabel "Animalen" handlar om hur alla världens djur oroar sig för människornas kapprustning. Djuren beslutar att bilda en människoskyddsförening och kallar till en kongress där vittnen från öst och väst ställs till svars för mänsklighetens obegripliga självdestruktiva beteende.
"En absurd fars om den absurda terrorbalansen" var upphovsmännens varudeklaration. Med "Animalen" uppmanade de publiken att titta med stora barnaögon och lyssna med uppspärrade barnaöron. Något annat var knappast möjligt, för något så fantasifullt, roligt och tänkvärt har sällan eller aldrig visats på en svensk teaterscen.
Urpremiären gick av stapeln på Stora Teatern i Göteborg i maj 1979. Det var en stor ensemble där Elisabeth Eriksson som pingvin guidade publiken genom föreställningen. Här fanns vidare Rune Zetterström som lejon, Enzo Florimo som apa, Marianne Johansson som tigrinna och Gudrun Henriksson som prålande påfågel.
Åke Harnesks tvåhövdade general måste också nämnas, liksom det förälskade paret, amerikanen Billy och ryskan Ludmila, gestaltade av Hans Josefsson och Marie-Louise Hasselgren.
Tage Danielsson svarade själv för regin, parhästen Hans Alfredson använde hela sin idérikedom för att skapa scenografi och kostymer. Tänk bara på tusenfotingen som gick in från vänster och ut till höger, eller giraffen som var så hög att hans huvud förblev osynligt.
.jpg)
.jpg)
En enig kritikerkår öste pressblomster över "Animalen". Bengt Jahnsson i DN menade att detta var en sensationell världspremiär: "Det ena melodisvallet efter det andra går som tryckvågor i huvudet och kroppen. Dimensionerna blir fantastiska. Att Stora Teatern klarar detta allkonstverk i tid och rum är faktiskt otroligt men faktiskt helt sant. Vilka konstnärliga resurser finns inte i denna teater."
Gösta Berrman i Arbetet skrev: "Utan risk att bli motsagd kan man betrakta Animalen som en total seger för Danielsson och Werle. Men också för hela den jätteansamling av medverkande alla kategorier som är inblandade i uppsättningen."
Carlhåkan Larsén i Sydsvenskan gillade också Animalen: "Omtumlad och vänligt stämd lämnar man Animalen. Kvällen är så trevlig."
"När Tage Danielssons troskyldiga rim lyfts ur sin vardagsspråklighet av Werles musik, som lika obegripligt smidigt och hela tiden med bibehållen kraft lånar sig till alla (och jag menar verkligen alla) sorters tongångar, händer nämligen något märkvärdigt", menade Immi Lundin i Aftonbladet.
"En sagolik skapelse" var rubriken i Svenska Dagbladet, Ulla-Britt Edberg skrev: "Dirigenten Gary Berkson, regissören Tage Danielsson, koreograferna Ann-Charlotte Lindström och Ulf Gadd och hela ensemblen gör ett fantastiskt gott arbete. Det tycks inte finnas en enda felinsatt roll. Rösterna klingar utomordentligt och ingen borde nämnas före någon annan."
Expressens Camilla Lundberg: "En självklar Hasse&Tage-succé. Rolig och småfräck men också ett viktigt uttryck för en varm och kämpande humansim."
Åke Perlström i G-P talade om storsuccé: "För första gången i svensk musikteaters historia fick man på Storan se ett verk om vilket man omedelbart kan säga att det har stora möjligheter att bli uppfört också i de stora världsstäderna. Aldrig förr har man sett en svensk musical av så stora internationella mått."
.jpg)
Animalen skrevs speciellt för Stora Teaterns fanstasika ensabel. Då var det den enda teater som hade allt under ett tak. Opera, operett och balett och ensabeln behärskade allt.
SvaraRaderaDet var för det Danielsson och Werle skrev detta unika musikstycke. Hans Alfredsson var också med på ett hörn. Dekor och kosym.
Hela Storans ensabel var med alla med sin speciella roll.
Publiken var som tokiga och började köa utomhus i alla väder kl 05 på morgonen.
Biljetterna gick åt som smör i solsken så de var tvungna att sätta ett tak på hur mångna biljetter varje person fick köpa.
Själv såg jag den minst 10 gånger.
Det bästa som jag sett på en Svensk teater.
Vad roligt att du tyckte så mycket om Animalen att du såg den så många gånger på teatern.
RaderaDet är verkligen ett fantastiskt stycke musikteater.