Göteborgsnöjen den 3 januari 1986

-


Det göteborgska nöjesåret 1986 inleddes med nyårsrevy på Folkets Hus. Countrysångaren Alf Robertson var det stora affischnamnet. Han hade sällskap av bland andra Sonja Hildings och Barbro Sjöberg, båda välkända för den västsvenska revypubliken. 
På Storans repertoar fanns bland annat Straussoperetten "Wienerblod" och baletten "Nötknäpparen". Henrik Ibsens pjäs "Ett dockhem" gavs på stadsteaterns stora scen. På studion höll Uno "Myggan" Ericson hov med sina populära vänkretsar. 
Göteborgs Studioteater gav Dickens "En julberättelse" på Röhsska museet. 
De sista föreställningarna av Willy Russells komedi "Timmarna med Rita" spelades på Folkteatern, samtidigt som Tomas von Brömssen låg i startgroparna för "Peer Gynt".
På Lisebergsteatern spelade Hagge Geigert sin årliga revy för utsålda hus. Hyresgästföreningen annonserade om barnfest på Rondo. Nationalteatern presenterade "Stolarna", en absurd fars. 
Orkestern Spectrum från Oskarshamn spelade upp till dans på Generalen. Jazz och bluesdiggarna kunde besöka klubben Nefertitti för att njuta av Chicago Express med Sven Zetterberg. På diskoteket Boogie i Nordstan var radiomannen Janne Ellerås DJ för den vuxna publiken. 
På bio kunde man se den Oscarsbelönade storfilmen "Amadeus". "Damturken", en film om kvinnors tankar, drömmar och erfarenheter var en annan publiksuccé. 
Barnpubliken kunde glädjas åt såväl "Ronja Rövardotter" som "Pelle Svanslös i Amerikatt".


Se även:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

"Grease", Chinateatern 1991-92

-
Bild
"Grease" är den rockiga historien om en skolromans i 1950-talets USA, där den tuffa Danny möter den oskuldsfulla Sandy mitt under brylkrämens förlovade årtionde.  Musikalen blev en megasuccé på Chinateatern säsongen 1991-92 (305 föreställningar och därefter gästspel på Lisebergshallen i Göteborg). Lars Bethke och Pernilla Wahlgren spelade de två huvudrollerna som i filmversionen tillhörde Olivia Newton-John och John Travolta. I den unga ensemblen fanns namn som Petra Nielsen, Dan Malmer, Richard Herrey, Anna Norberg, Kim Sulocki och Peter Jöback. "Regissören har lyckats att göra hela ensemblen till profilerade typer. Många är utmärkta" , ansåg Marcus Boldemann i Dagens Nyheter. Anders Björkman i Expressen: "Grease är framför allt en seger för Chinateaterns ungdomliga och hårt arbetande ensemble. Det är när alla är på scen i de stora medryckande sång-och-dansnumren som musikalen lyfter och blir en rejäl glädjekick. I all anspråkslöshet." Lars Anrell i Afton...
Läs mer

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp

-
Bild
Jo, visst fanns det en vägförvaltning i Skultorp. Den blev rikskänd tack vare sketchen "Sjukkassan" som Sten-Åke Cederhök och Rulle Lövgren gjorde sådan succé med i tv-serien "Låt hjärtat va me" 1969. Sketchen handlar om hur Sten-Åke ringer till sjukkassan för att sjukskriva sig men möts av en automatisk telefonsvarare. Han ringer upp igen men hamnar istället hos vägförvaltningen i Skultorp där han möts av en mycket västgötsk telefonsvararröst: "Detta är vägförvaltninga i Skultôrp. Jour... jour... ja, han som har hand  om´et..."  Sketchen skrevs till en Skaraborgsrevy i slutet av 1950-talet. Upphovsmannen hette Curt Dahlin och var revypappa i Skövde men Rulle Lövgren var med under sketchens tillkomst.  Automatiska telefonsvarare var ett nytt påfund och man ringde runt till olika ställen för att hitta inspiration. Poängen kom när man ringde till vägförvaltningen i Skultorp där man hittade den verkliga förebilden till telefonsvararrösten. Vederbörande ku...
Läs mer

"Flott och lagom", Stora Teatern 1991-92

-
Bild
Kommer ni ihåg sketchen "Bryner du lök?" med en nollställd Björn Gustafson i komisk högform? Det var ett av många nummer i revyn "Flott och lagom" som hade premiär på Stora Teatern i Stockholm hösten 1991. Vidare medverkade folkkära artister som Birgitta Andersson, Ulf Brunnberg och Dan Ekborg.  Thomas Ryberger regisserade och Sven-Hugo Persson och Calle Norlén hade skrivit merparten av texterna.  Utöver redan nämnda löksketch minns man gärna Charlott Strandbergs dövtolk, Birgitta Anderssons monolog som överårig brud och Dan Ekborgs elaka parodi på Runar Søgaard.  Goda skådespelare men svaga texter var ett genomgående omdöme i tidningarnas recensioner: "Resultatet är hur som helst en rad flotta men slätstrukna lagomtexter, som ibland lyfts över vad som borde vara möjligt bara i kraft av aktörernas förmåga och utstrålning - men som lika ofta klingar tomt och ihåligt i den väldiga salongen" , skrev Lars Linder i Dagens Nyheter. Peter Wennö iDAG: "När ko...
Läs mer