Inlägg

Sven-Ingvars på Rondo "Mer glöd än någonsin" 2001

Bild
"Nostalgi med Sven-Ingvars? Jo, men mer än minnen. En svensk motsvarighet till Tom Jones. Veteraner som hittar nya kläder till gamla låtar. Och humor. Krogkvällen med Sven-Ingvars är riktigt rolig" , skrev Jens Peterson i Aftonbladet och gav Sven-Ingvars högsta betyg för deras krogshow "Mer glöd än någonsin". Detta var Sven-Ingvars första riktiga krogshow efter 45 års turnerande i folkparker, festplatser, dansrestauranger och Folkets Hus-lokaler.  Förstärkta med dansare, körsångare, blåsare, scenografi, ljud och ljuseffekter tog Sven-Erik Magnusson och hans mannar Rondo i Göteborg med storm.  Suget var stort efter Sven-Ingvars, när biljetterna släpptes tre månader före premiären såldes 20 000 på några timmar och den planerade spelperioden fick förlängas. Showen var en resa genom bandets 45-åriga karriär, späckad med hits och anekdoter, illustrerat med såväl foton som rörliga bilder. "Sven-Ingvars kan se fram emot en succéperiod på Rondo. Här kan man snacka om a

"Lilla helgonet", Oscars 1955-56

Bild
"Lilla helgonet" från 1883 med musik av den franske kompositören Florimond Hervé har blivit en av de verkligt älskade operetterna. Den handlar om hur den unga och till synes fromma klosternovisen Denise de Flavigny (pjäsens lilla helgon) hamnar i teaterns syndiga värld tillsammans med klostrets organist Celestin, som i hemlighet komponerar operetter under pseudonymen Floridor. "Lilla helgonet" har spelats oräkneliga gånger i Sverige, kända namn som Naima Widstrand, Ingalill Söderman, Isa Quensel, Evy Tibell, Berith Bohm och Harriet Forssell har alla gestaltat det lilla helgonet. I 1955 års uppsättning på Oscarsteatern i Stockholm fick Sonja Stjernquist sitt stora genombrott som Denise. Andra aktens "Trumslagarvisan" blev till en verklig showstopper, den kom sedan att bli Sonjas signatur för resten av livet. Egon Larsson gjorde succé i den komiska rollen som dubbelnaturen Celestin/Floridor. Här fanns Bullan Weijden som den stränga priorinnan i Svalornas klo

Crazygubben Gösta Krantz

Bild
Revyräven Gösta Krantz var en av de flitigaste och mest namnkunniga gubbarna inom den "lätta" underhållningen. Hans karriär sträckte sig över 60 år. Han började med amatörteater i Stockholm på 1940-talet. Tillsammans med Eric Stolpe bildade han duon Stolpe & Krantz, de slog igenom i Aftonbladets amatörrevy "Vi som vill opp" 1945 och fick engagemang på Gröna Lunds-teatern året därpå. Två år senare kom Gösta Krantz till legendariska Casinoteatern på Bryggargatan, crazyns högborg. I början handlade det mest om inhopp när någon i revyensemblen blev sjuk, men så småningom blev det mer fasta engagemang. Gösta Krantz (1925-2008) Gösta Krantz blev en av teaterdirektören Gösta Bernhards pålitligaste medarbetare. Efter åren på Casino fortsatte samarbetet på Blanche och ABC-teatern. Krantz hann också med att spela friluftsteater i Tantolunden, revyer hos Ludde Juberg på Odéon, musikaler på Oscars och komedier på Lisebergsteatern i Göteborg.  1966 fick han erbjudande från s

"Nygammalt" - svensk gladunderhållning!

Bild
Det var den 9 oktober 1971 som Bröderna Lindqvist från Östersund stampade igång sin pigga snoa "Wiggen" på Cirkus Kungl. Djurgården. Mitt i strålkastarljuset stod Bosse Larsson med mikrofonen i ett stadigt grepp och stänkte entusiasm och glädje omkring sig med välkomsthälsningen "Hej alla glada!" Den festliga TV-underhållningen "Nygammalt" hade startat! I "Nygammalt" satte man dragspelet i högsätet och slog ett slag för gammeldansen. Det skulle vara ett helsvenskt program där man spelade och sjöng på svenska. Man satsade på körer, folkdansare, instrumentalister, populära och folkkära artister, även amatörer fick chansen att visa upp sig. Första artisten ut i "Nygammalt" var Thore Skogman som sjöng sin egen text till "Säkkijärven polka". Sedan kom turen till Mälarkören som sjöng ett Bach-stycke. Signe Gustafsson som representerade dragspelsriket Bälgien spelade "Hagforsvalsen". Vidare medverkade Västkustpojkarna och s

"I afton dans", Göteborgs stadsteater 1978

Bild
Lars Molins pjäs "I afton dans" utspelar sig på ett gammalt stadshotell i en svensk liten småstad. Det är en kulen vinterkväll. Två väninnor har mött upp förväntansfullt. Men nån dans blir det inte. Orkestern har kört fast i en snödriva. Allt snöar inne. Snart visar det sig att stadshotellet är konkursmässigt, källarmästarn super, personalen diskuterar om att själva ta över etablissemanget, köttet är gammalt och segt och åker i soptunnan under kvällens lopp, till slut får källarmästarn hjärtslag och avlider.  Inne i matsalen skildras en rad olika människoöden, det alkoholiserade fotbollsproffset på halvdekis, socialdemokraten med de övervintrade idéerna, den besvikna nattredaktören från Stockholms-Tidningen.  "I afton dans" fick urpremiär på Göteborgs Stadsteater i mars 1978. Göran Stangertz regisserade och Lily Riksén hade gjort en ambitiös scenografi med hotellmatsal, personalrum och toalett i exakt förening. I rollistan fanns kunniga skådespelare som Torsten Lill

"Svenska Floyd", Nöjeskatten 1959-60

Bild
1959 rådde det boxningsfeber i Sverige efter det dramatiska tungviktsmötet mellan Ingo och Floyd. Detta inspirerade Rune Moberg och Carl-Gustaf Lindstedt till revyn "Svenska Floyd" som var en parodi på fenomenet proffsboxning. Här fick allt dumt och skumt inom denna bransch sina fiskar varma. Den dumsnälle boxaren Svenska Floyd, eller Fantomen från Nockeby (Carl-Gustaf Lindstedt), åker till Italien för att göra upp om världsmästartiteln. Han omges av manager, promotor, gangstertyper och mer eller mindre välmenande och välskapta brudar. Börje Nyberg regisserade denna komiska ringlek som spelades upp på Carl-Gustaf Lindstedts och Arne Källeruds egen teater Nöjeskatten på Söder i Stockholm. Vid sidan av Carl-Gustaf och Arne sågs bl.a. Hans Lindgren, Ullacarin Rydén och Sangrid Nerf. "Carl-Gustaf är strålande som den fruktade men innerst inne ursnälle Floyd. Det måste ligga ett styvt jobb bakom rollen - Floyds gester och sätt att röra sig är verkligen en boxares. Inte svårt

Hjördis Petterson - hela Sveriges älskade ragata!

Bild
Hjördis Petterson föreföll alltid vara äldre än hon egentligen var. Redan som 23-åring gjorde hon med bravur den elaka änkedomsprostinnan Julia Hyltenius i Hjalmar Bergmans pjäs "Hans nåds testamente". På bio tog hon över efter pilsnerfilmskärringarna Dagmar Ebbesen och Julia Caesar. Hon spelade en av tanterna i "Anderssonskans Kalle" 1934. Hon fick mycket beröm som en urgammal judinna i "Innanför murarna" 1935 och hon var en gripande Madam Flod i Arne Mattsons filmversion av Strindbergs "Hemsöborna" 1955.  Hjördis Petterson var gotlandstös och började med amatörteater hemma i Visby. 1927 tog hon båten till Stockholm för att söka till Dramatens elevskola, hon kom in redan på första försöket. Hjördis Petterson (1908-88) Att Hjördis skulle bli komedienn var helt uteslutet i början. Hon var en mycket allvarsam flicka som tog sig själv på största allvar och ville bara spela tung dramatik. Snart förlöstes dock hennes komiska ådra, hon fick göra komedi