Nöjesvirveln

Skådespelaren Stig Engström har alltid tillhört doldisarna inom film- och teater. Många känner igen honom men få vet vad han heter. En gång förväxlades han med kändisskurken Clark Olofsson. Ålandspolisen grep honom på en nattklubb. Trots att Stig bar flera olika ID-handlingar tog det en hel natt att övertyga polisen om att han inte var Clark Olofsson. Stig Engström har sina rötter i Göteborg, växte upp i en borgerlig miljö, hans far var officer. Efter avklarad skolgång hamnade Stig i restaurangbranschen, först som servitör på krogar och sedan som passopp på Amerikalinjen. Väl i land blev han inspirerad av en kamrat att söka sig till teatern. Först blev det Calle Flygares teaterskola i Stockholm och därefter scenskolan i Malmö.  På scenskolan blev han politiskt medveten, började sympatisera med SKP (Sveriges Kommunistiska Parti), fick lära sig att spola och såga det mesta och säga att allt var skit. Första jobbet efter scenskolan var ett engagemang hos Sandrews 1967. Han hade blivit...

"När världskrig utkämpas och avslutas och lurar på nytt, när utvecklingen rör sig med atombomber, 40-talister och plastic, är det egentligen ganska skönt att veta att det finns en plats där tiden står stilla. På Tantolundens friluftsteater välver sig syrenträden som en mur mot nya intryck och påhitt över herrgårdsbyggnaden till vänster och den lilla stugan till höger. Och när den ljuva doften från blomklasarna sveper ut över parketten är den blandad med den något fränare odören av snus och folkkonjak." Så inledde signaturen Peo i Aftonbladet sin målande beskrivning av sommarkvällen i Tantolunden i samband med 1947 års lustspelspremiär. "Tänk om jag gifter mej med August" hette pjäsen som Gideon Wahlberg och Werner Ohlson knåpat ihop. Handlingen var förlagd till ett pensionat där kärlekshistorier och bovstreck utgjorde den tunna intrigen. Här fick publiken möta Julia Caesar som en f.d. operasångerska med hängiven lidelse för de stora ariorna och lusten att lära ut do...

Folkparkssäsongen 1973 bjöd på artister som Family Four, Björn Skifs med Blåblus, Lill-Babs, Sveriges Jazzband, Lena Andersson med Landslaget, Little Gerhard med Sunny Girls, Trio me Bumba, Ewa Roos och Stefan Rüden och många andra. Mest bokade var Rockfolket som gjorde 127 spelningar den här sommaren.  Tidningarna skrev som vanligt om artisternas gager och vilka som var dyrast. Det här året toppade vokalgruppen Glenmarks listan, dom kostade 11 000 kronor. En show med trion Lill Lindfors, Magnus Härenstam och Brasse Brännström kostade 9 000.  Ett framträdande med Ted Gärdestad kostade arrangören 4 900 kronor. "Men då ska jag pröjsa min kompgrupp Nature. 2 000 kronor ska dom ha. Sen kommer resor, hotell, skatt och diverse annat. Så sådär värst mycket blir det ändå inte över" , förklarade Ted i en intervju. Berndt Öst, kapellmästare och talesman för Family Four, var hjärtligt trött på snacket om höga gager och räknade upp alla utlägg och kostnader för en turné. Något lyxliv var...

Knäppupps musikal "Funny Boy" av Povel Ramel och Hasse Ekman presenterades på Idéonteatern i Stockholm vintern 1958. Den stora galapremiären hade föregåtts av ett stort hemlighetsmakeri. "Funny Boy" skulle bli en totalöverraskning för publiken. Handlingen i korthet: TV-stjärnan Jonathan Blake alias Funny Boy (Povel Ramel) uppträder i en amerikansk TV-show "Farmors aptitbitar" och kring sig har han den fruktade impressarion (Sigge Fürst) och den kvinnliga stjärnan (Brita Borg).  Trött på hela TV-spektaklet vänder sig emellertid Jonathan Blake till en resebyrå och hamnar då hos den mycket ideellt verksamme Canemus (Martin Ljung). Denne har ett obegränsat antal resealternativ både i tid och rum.  Blake låter pekfingret vandra i registret och kommer på en hel rad önskeresor. Första resan går till 1800-talet där han hamnar på godset Raringe herrgård, befolkat med strindbergskt kusliga personer. Nästa anhalt är sjörövarkrogen Mulliga Molly med Brita Borg som zig...