Inlägg

"Den musikaliska stolpsängen", Riksteatern 1969

Bild
"Den musikaliska stolpsängen" bygger på en talpjäs skriven av Jan de Hertog. Harvey Schmidt och Tom Jones (nej inte den  Tom Jones som vi känner som Tjuren från Wales) arbetade om pjäsen till musikal. Den gick upp på Broadway i mitten av 1960-talet med Robert Preston och Mary Martin i huvudrollerna. Det blev en framgång.  Musikalen som endast innehåller två roller utspelar sig i och kring en stor dubbelsäng. Man får följa ett äkta par genom 45 år. När pjäsen tar sin början är de unga och nygifta då de träder in i brudgumsgemaket. När det hela slutar stapplar två grånade åldringar ut i kulissen. Riksteatern prickade in en succé med "Den musikaliska stolpsängen" vårvintern 1969 där Ulla-Bella och Per Grundén åldrades inför öppen ridå. Teaterkritikern Barbro Hähnel i Dagens Nyheter tyckte dock att föreställningen var i tunnaste laget: "De inledande numren måste ges med mera diableri för att inte bli outhärdliga i sin menlöshet. Bo Forsbergs regi understryker emell

"Unga fruar", 1951 Turné - Birgit Linder

Bild
"Motalas teatervänner fick på onsdagskvällen uppleva en urpremiär i det provisoriska Thaliatemplet på läroverket och förväntningarna var stora när ridån gick upp till första akten av engelsmannen Ronald Jeans farsbetonade komedi Unga fruar. Om förväntningarna helt infriades kan man kanske diskutera, men den mer än fulltaliga publiken, som var i bästa premiärstämning, gav högljutt sitt bifall tillkänna under de tre akterna" , rapporterade Dagens Nyheters utsände från premiärkvällen. Det var Birgit Linders turnerande teatersällskap som spelade upp komedin "Unga fruar". Pjäsen utspelas i efterkrigets London, där den stora bostadsbristen tvingar två nygifta par att samsas under samma tak. Två barnpigor och en inneboende ungmö gör inte utrymmet större. Sven Lindberg hade regisserat stycket där de två paren gestaltades av Birgit Linder och Börje Nyberg respektive Anita Blom och Birger Malmsten. Ur DN:s recension "Tempot var lagom uppskruvat, dialogen var rapp och all

Några ord om Berit Carlberg

Bild
Berit Carlberg, förmodligen vår sista riktiga operettprimadonna, har helt oväntat gått bort.  Om Berit följt sin mamma Rosas råd under uppväxtåren i Uddevalla hade hon antagligen blivit sjuksyster eller lärarinna. Men Berit ville något annat. Först tog hon jobb som volontär på Uddevalla-Kuriren eftersom hon drömde om att bli journalist. När hon inte blev antagen till Journalisthögskolan började hon istället ägna sig åt sitt andra stora intresse, sången.  Hon tog plats som hushållerska hos sångarparet Gunnel Högberg och Rutger Nygren mot att hon fick mat, husrum och sånglektioner.  Så vann hon en sångtävling på Nalen, fick Kristina Nilsson-stipendiet och kom 1964 in på den lyriska linjen på scenskolan i Malmö. Berit Carlberg (1943-2021) 1967 gjorde hon ett sensationellt genombrott som Hanna Glavari i "Glada Änkan" mot Jarl Kulle på Oscarsteatern. Det blev en långkörare med 323 föreställningar. Mera operett skulle det bli hos Nils Poppe på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Det

"Bäddat för 6", Chinateatern 1984

Bild
"Bäddat för 6" kallades pjäsen som teaterdirektörerna Hasse Wallman och Bosse Parnevik presenterade på Chinateatern i Stockholm 1984. Precis som titeln skvallrar om var det en typisk sängkammarfars med snurriga intriger, förvecklingar och förväxlingar. Pjäsen skrevs av engelsmannen Dave Freeman, f d sailor och polis som blev journalist och manusförfattare.  I korthet handlar pjäsen om två gifta par som av misstag hamnar i samma hotellrum, en älskarinna dyker upp, hotellägaren är galen och portieren visar sig vara pappa till en av damerna. Herman Ahlsell regisserade stycket där Johannes Brost, Kjell Bergqvist, Meg Westergen, Eva Bysing, Carl Billquist, Christina Schollin och Torsten Lilliecrona utgjorde ensemblen.  "Ordinär sexkomedi utan större finess" , ansåg Marcus Boldemann i DN. "Bäddat för 6 är en engelsk fars uppbyggd på situationskomik. Sex talar om sex, utan att någonsin komma till saken så att säga. Som en semla där grädden saknas" , skrev Aftonbl

Scalarevyn "Vi skrattar igen" 1949-50

Bild
Sven Paddocks och Nils Pernes revy på Scalateatern 1949-50 presenterade populära artister som Artur Rolén, Gus & Holger, Git Gay, Carl-Axel Elfving, Bullan Weijden m.fl.  Som så ofta på Scala var revyn uppbyggd kring Lasse Krantz entréer. Den här gången gjorde han succé som dalmasen Pung-Anders från Siljansnäs, som husmorsgymnast och som en magnifik Zarah Leander.  Revyn hade döpts till "Vi skrattar igen", kritikerna ställde sig frågande till den titeln. "Vi skrattar igen heter den nya revyn på Scala, en farlig - och kanske självironisk? - titel med tanke på teaterns mycket molokna premiär förra hösten. Den gången stuvade man raskt och väsentligt om det hela och fick snart fram en succérik långkörare. Tyvärr måste det nog stuvas om den här gången också. Skrattar bäst som skrattar sist" , skrev Peo i Aftonbladet. Esset i SvD: "Man satt under första akten av Scalarevyn Vi skrattar igen och undrade - när kommer det stora utlösande skrattet? Det kanske kommer i

Schlagerfrågan - klassisk radiounderhållning!

Bild
"Schlagerfrågan" hette ett underhållningsprogram i Sveriges Radio som hade premiär den 29 oktober 1973. Programledaren Hasse Tellemar testade melodiminnet på de tre panelmedlemmarna Sickan Carlsson, Sven-Erik Vikström och Gösta Bernhard. Huspianist var Stig Holm.  Denna lättsamma musikfrågelek blev en riktig långkörare och pågick fram till 1979, hela tiden med samma medverkande. Se även: Radioklassikern "På minuten"

"Oklahoma", Stora Teatern 1950

Bild
"Richard Rodgers operett Oklahoma har litet sent omsider kommit till Storan i Göteborg. Premiären på fredagskvällen tydde på att teatern får motse en ny succéstid utan bekymmer för nya program, och för ett par ungdomar betydde fredagskvällen ett definitivt genombrott i operettgenren" , rapporterade Expressen. "Oklahoma" var något nytt och annorlunda på operettscenen. Förklädda prinsar, ljuva prinsessor och struttiga grevar hade fått ge vika för andra miljöer med människor av annat slag. Här hamnade man bland söta farmarflickor och cowboys. Handlingen som utspelar sig i 1800-talets Oklahoma rör sig kring rasism och fiendskap mellan jordbrukare och cowboys. I centrum finns två kärlekspar: Curly och Laurey och Will och Ado Annie. Operetten är fylld av vilda dansnummer, revolvers, blänkande knivar och illusoriska slagsmål.  I Storans uppsättning spelade Arne Hasselblad och Berit Kjerrman Curly och Laurey.  "I Arne Hasselblad har teatern fått en förmåga, som hastigt